Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 78 -
«Jeg elsker det Høieste deroppe. Inte Natu»
rens Fjelde. Nei, Ibsen, Ham elsker jeg.»
Med ett slo han om. Godslig, næsten bønn*
lig så han på oss.
«Kom til mig. Hvad? Til min lille Hybel.
Til mig gamle Mand. I to norske Gutter? Ikke
sandt?»
«Jo,» sa Eyolf, «du skal få oss mandag klok*
ken 6.»
Den gamle blev glad. Så grumset han litt.
«Jeg tænkte ikke vi var dus.»
«Så får du tenke omigjen,» mente Eyolf.
Det blev til bare lystighet alt sammen. Så
gav han sin adresse og haltet videre.
«Den manda’en tror jeg blir rar,» sa Eyolf.
Det blev den da også.
Op nogen elendige tretrapper i en bakgård.
I tredje høiden. Fredrik Hansen stod der
på døren.
«Så vet vi da det,» sa Eyolf.
Vi hørte det hinke. Så kom han. Det store
ansiktet stod og smilte.
«Næ, saa akkurat på Minuttet. Dette øger
min Kærlighed til Norre. Kom ind.»
Et lite værelse. En sovesofa. Masser av foto*
grafier på veggene. Et elendig Ibsen*billede i
ramme hang midt imellem dem, klippet ut av
en avis. På bordet tre ølflasker og glass. Et
par stoler. Fattigslig og litt sjusket.
«Ja, nu skulde jeg jo egentlig faa vide–»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
