Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - I. Tillrustningarne och begynnelsen, intill sjöslaget vid Hogland - Rysslands inre ställning - Rasumowskys stämplingar och afresa från Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vänner eger ett stort anhang, så att han genom denna
förenade styrka lätleligen skulle störta Potemkin, om
icke kejsarinnans fall vore derifrån oskiljaktigt. När
Potemkin for åstad att taga befälet år 1787, hade han
likväl den försigtigheten att söka vinna försoning med
storfursten; och denna prins tyckes vara nog ädelmodig att
uppoffra sitt enskildta missnöje för det allmännas välfärd.
Parti-agget tystnade således vid krigets faror,
hvarutin-nan ock framlyser långt större ädelmod äii våra
magnater pläga visa, då de alltid betjenat sig af det allmännas
elände till vinnande af egna fördelar, och mer än en
gång uppoffrat en stor del af riket för att heherrska det
öfriga. Till bevis härpå’ tjenar Norriges afsöndrande ifrån
Maguus Ericssons och Carl Knutssons spira, historien
om Unions-konungarna och Gustaf Wasas söner, samt
fredsverket efter Carl Xll:s död.
När krigs-rustuingarne kommit rätt i gång lät
konungen notificera danska ministern grefve Reventlau att
sådant skedde till säkerhets-mått emot Ryssland. Detta
kommunicerade denne genast med ryska ministern grefve
Rasumowsky, som derefter, den 16 Juni, till konungen
inlemnade en ganska förgriplig not, hvaruti han från
majestätet vädjade till nationen och alla dem som i
riksstyrelsen del hafva, gjorde en otidig skillnad emellan
konung och undersåtare, samt försäkrade svenska folket
om ryska kejsarinnans vänskap och tillgifvenhet. Den
23 Juni blef detta besvaradt uti en af grefve Oxenstierna
undertecknad deklaration, hvilken genom
ceremoni-mästaren Bedoire tillställdes grefve Rasumowsky, och
innehöll, att man efter ett så obehörigt steg ej längre kunde
anse honom for minister, samt att han förverkat alla sina
rättigheter, då han så vida Öfverträdt sin skyldighet. Grefve
Rasumowsky antyddes att derlore ej vidare visa sig på
hofvet, och att med det snaraste lemna riket, hvartillhan
svarade sig böra afvakta sin öfverhets befallning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
