Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - II. Händelserna i Sverige från krigets begynnelse till slutet af år 1788 - Konungens anstalter för rikets försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkhopen var så talrik, att konungen ej utan
möda kunde tränga sig fram till sockne-stufvan, dit han
sedan inträdde med de äldste af Dale-laget. Här
ingick han med dem uti närmare förklaring, om renheten
af sina afsigter, samt om vissheten af krigets framgång
der som han ej blifvit besviken. Han försäkrade vidare,
att eftertryckligt bistånd kunde väntas af främmande
magter, ehuru han ännu ej kunde yppa dessa
omständigheter. Han sade tillika, att Svea rikes väl nu berodde
på Dalkarlarnes mod och trohet, hvarom gubbarna
heligt försäkrade, med begärau, att konungen skulle fordra
så mycket folk som behöfdes, emedan ingen för honom
ville spara lif och blod. Detta förkunnade de sedan för
menigheten, med tillägg, att de voro nöjda med sin
konung, hvars företagande var rättvist. Detta besvarades
med en allmän trohetsförsäkran, hvarefter konungen
ledsagades från stället med böner och välsignelser.
Få eftermiddagen besökte konungen det ställe,
hvarest Gustaf Wasa låg dold då han flydde undan
Christierns förföljelse; hvilken gamla lada, susom en
ortens helgedom, ännu sorgfälligt bevaras. Den 15 Sept.
reste han till Leksand, hvarest folket, redan
under-rättadt om hvad som händtiMora, fanns man gran nt
för-samladt vid kyrkan, tillika med de flest£ inbyggarne
från Gagnefs och Gustafs socknar. Sedan konungen
gjort sin bön för altaret tilltalade han folket ifrån
kyrkovallen. Ett enhälligt utrop försäkrade om trohet och
bistånd. Den 16 reste konungen till Stora Tuna,
hvarest han, efter gjord bön i kyrkan, tilltalade
menigheten på backen, och bemöttes med lika ömhet samt
fann lika beredvillighet som på de förra ställena. På
aftonen samma dag anlände konungen till Fahlun,
hvarest han vistades till den 21. Under alla dessa dagar
ditkommo beskickningar från de öfriga Dal-socknarne,
med tiHbud, att likasom de andra gripa till vapen; så
att man i största hast hade kunnat upprätta en här om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
