- Project Runeberg -  Märkvärdigheter rörande Sveriges förhållanden 1788-1794 /
104

(1846) [MARC] Author: Johan Christoffer Georg Barfod With: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - II. Händelserna i Sverige från krigets begynnelse till slutet af år 1788 - Konungens anstalter för rikets försvar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20,000 man, allenast nog vapen och ammunition varit
att tillgå. Man upprättade derföre endast 2 brigader,
hvardera om 5000 man; hvaraf deu första blef färdig
inom en månad. Bönderna utvalde sjelfva dertill de
raskaste karlarne, som villigt gingo med, fastän man i
Stockholm sade att det skedde genom
landshöfdinge-em-betets utskrifning och med allmogens missnöje, hvilket
allt ingen der ifrån orten hört omtalas.

Sålunda tilldrog sig en sak, som i våra tider var
högst oväntad, samt tillika visar vanskligheten af den
jordiska magtens natur. En konung, förd af ärans drift,
söker återställa sitt folks fordna krigs-heder; han går ut
nästan som en segerherre, för att skörda lagrar i
spetsen för en utvald här; men nödgas, öfvergifven af denna,
inom 10 veckors förlopp fly till bergsbygden, och der
söka det försvar af landtbrukären, som stridsmannen
honom förnekade. En konung, som alltid satt sitt
förtroende till adelns Ära och Tapperhet, nödgas söka sin
räddning uti bondens Trohet och Mod. Man såg i hast
förnyas Engelbrekts och Gustaf Wasas tider, och
dalkar-larne åter skynda att freda sina landsmän ifrån det ok,
som de sjelfve i skygd af sin fattigdom ej hade att
befara. Dal-allmogen hade nu det ärorikaste tillfälle att
utplåna den blygd de sig ådragit genom 1745 års
villfarelse. Denna var ock hos dem i så friskt minne, att
de äldste undanbådo sig att följa med till Stockholm,
dit konungen äfven sade sig ej ämna föra dem. IFahlu
stad fann konungen samma trohets-försäkringar som på
lauds-bygden, och det var här, som han första gången
bemöttes med den eugelska hedersbetygelsen att dragas i
sin vagn af folket.

Allt detta stadnade ej vid ord, det gick till
verklighet. Allmogens välvilja uppmuntrades och anstalterna
befordrades af länets höfdinge, baron Johan Beckfriis,
som derföre upphöjdes till general-major. Denne herre,
bror till riks-rådet grefve Beck friis, hade tillförne varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:27:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barmrsf/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free