Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - II. Händelserna i Sverige från krigets begynnelse till slutet af år 1788 - Orsakerna till danska hofvets fiendtlighet mot Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbinda sig denne herres vänskap. Detta förmodande
styrktes deraf, att grefve Bernstorff återtog styrelsen af
danska stats-ärenderna, och som man vet, var han icke
Ryssland någon tack skyldig. Det försäkras äfven, att
samma herre gjort sitt bästa för bibehållande af
Sveriges och Danmarks gemensamma förmån uti inbördes
vänskap. Alla dessa goda utsigter förderfvades dock genom
prins Carl af Hessen, som med skäl torde böra anses
för upphofsman till Sveriges olägenheter ifrån danska
sidan, hvartill han säges hafva blifvit förmådd genom det
en prins mest ovärdiga medel, — ryska penningar.
Denna prins är son af landt-grefven Fredrik af
Hessen Cassel, som af konung Fredrik var ämnad för
svenska thronen, och prinsessan Maria af England.
Han blef tillika med sina bröder uppfödd i Danmark,
såväl för de misshälligheter som rådde föräldrarne
emellan, som ock för de krigs-oroligheter hvilka herrskade
uti fäderneslandet. Under denna tid vann han förtrolig
vänskap af nuvarande konung Christian VII, så att denne
herre, år 1766, förmälde honom med sin yngsta syster
Lovisa; likväl icke med prinsessans särdeles bifall i
emedan hans utseende är mindre fördelaktigt. I början af
konung Christians regering var han högst betydande, och
öfverhopades med alla möjliga befäl, så att han på en
gång beklädde stor-mästare-embetet vid artilleriet och
innehade högsta komando öfver krigsmagten i Norrige;
ehuru han hvarken var öfvad vid förstnämnde stat, eller
begaf sig till sistnämnde rike. Denna vänskap räckte
dock intet länge. Herrarne blefvo oense om något, jag
vet icke hvad, och prinsen ville, med nedläggande af alla
sina embeten, förfoga sig utur riket. Konungen sökte
då qvarhålla prinsessan; men hon svarade sig ej vilja
öfvergifva den man som hon hade fått af konungens hand:
och det furstliga hofvet begaf sig derefter till brodren i
Hanau. Efter någon tid utnämndes prinsen till dansk
ståthållare i Schleswig och Holstein, och har allt sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
