Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref - Bref rörande Händelserna i Sverige 1788—1794 - Krigshändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gäfves nyheter frön baron Armfelt, sedan en falsk
underrättelse gifvit hopp om allt godt. Ty en rysk
desertör, såsom,det säges med flit utsänd, gaf vid handen,
att nämnde baron segrat på gränsen och eröfrat
David stad, just i samma dagar, då han var olycklig vid
Saivitaipal. Länge smickrade man sig med detta
hopp, och sedan~det var ute, hindrades man af motvind
att löpa ut. Under allt detta var konungen sig alltid
lik, liksom han alltid var störst i motgången. Han var
icke allenast mild och glad uti umgänget, utan
sysselsatte sig ock pä vanligt sätt, i en-rum, med att skrifva.
Denna tvungna hvila på geväret användes bland annat
till utarbetandet af teater-pjeser, hvilka bland hans
ef-terlemnade |papper ännu finnas; fastän de icke blifvit
uppförda.
Stockholm den 21 Oktober 1794.
Konungen roade sig under sitt vistande i
Wiborg-ska viken, liksom annorstädes, med att låta sätta sig i
land, och rida omkring på öarna att promenera. Vid
ett sådant tillfälle observerade någon af de medföljande
adjutanterna en i buskarne fördold karl, som förskräckt
tog till flykten, så snart han märkte sig vara upptäckt.
Detta gaf anledning att sätta efter honom inåt skogen,
hvarest han också inhemtades. Sedan han blifvit
framförd till konungen, sade hau sig vara son af en slags
skogvaktare der på orten, och bekände med bäfvan, att
han hade traktat efter konungens lif, för vinnande af
en ansenlig belöning. Utan all vidare efterfrågan om
förhållandet med denna sak, blef denna usling genast
ÖfverfÖrd till fasta landet, och man hörde ingenting
talas i detta ämne, fastän konungen ifrfin den dagen
underlät sina vanliga landt-ridter. Under detta långvariga
stillaliggande hann man också riktigt fortära hela
konungens enskildta förråd af lifsmedel, så att Hans Maj:ts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
