- Project Runeberg -  Barnavännen / 61 årgången. 1944 /
30

(1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 4. 30 Januari - Aktiebolaget Nytta & Nöje. Av A. K. - Men titta!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men titta!

Burri-busse på utflykt.

Vintervinden blåser kall,
men det gör då ingenting,
för i präktig overall
Burri-busse strövar kring.
Silvertäcke kläder backen,
snön hörs knarra under klacken
friskt i takt med barnets trall.

Ivarssons ben var särskilt svåra. De
tyckte aldrig om blåst och kyla. Men
nu var de ömtåligare än vanligt. Och
ryggen hade blivit böjd och styvnat.
Och ingen vet, hur det gått för honom,
om inte Aktiebolaget Nytta & Nöje
slösat sina omsorger och tjänster på
honom.

De skottade väg från gatan upp till
stugan, från stugan till brunnen och
vedboden. De lagade, att det alltid
fanns tillräckligt med vatten i hinken,
som stod på en pall framme vid
spisen, att aldrig veden tog slut i
kontoret i farstun. De gick åt affären och
gjorde uppköp, de hämtade mjölken

åt honom och för övrigt en hel del
annat.

Folk, som såg hur pojkarna
arbetade och hjälpte Ivarsson, brukade säga:

— Det är då märkvärdigt, så snälla
skomakarns pojkar är mot gubben.
Hur skulle det gå för honom, om de
inte hjälpte honom så mycket.

Det där vackra smeknamnet, som
Ivarsson givit dem, var länge en
hemlighet mellan honom och pojkarna.
Sedermera kom det ju så småningom
ut till några, av vad orsak vet jag ej.
Men det var ju ingenting att skämmas
för. Tvärtom, och pojkarna gjorde
det inte heller. De fortsatte att vara
•snälla och hjälpsamma mot Ivarsson.

Skomakare Hult stod i sin lilla
verkstad och såg bedrövad ut. Hans bästa
och mest användbara maskin hade
gått sönder. Reparatören, som nyss
varit och sett på den, hade sagt, att
det lönade sig inte att laga den. Det
var bäst att köpa en ny. Han kunde
åtaga sig att skaffa Hult en på
avbetalning. Det bleve ju litet dyrare
förstås. Men å andra sidan var det ju
inte så kännbart med en slant varje
månad, som om han skulle ut med
hela summan på en gång.

Och det var ju sant. Men Hult
tyckte inte om avbetalningsaffärer. Han
hade hitintills inte köpt något på så
vis och ville inte göra det nu heller.

-— Jag kanske skulle kunna skaffa
en begagnad, men fullt brukbar
maskin till mycket billigt pris, förmodade
slutligen reparatören.

— Ja, det vore jag tacksam för,
nickade Hult och såg en aning lättad
ut.

Men även en använd maskin
kostar pengar. Och Hult hade inte så
gott om den varan.

En dag tyckte Ivarsson, att
pojkarna inte riktigt var sig lika, då de kom.
De hade alla tre något vemodigt och
dämpat över sig. Och så rätt som det
var talade Erik om, att fars fina
maskin gått sönder, och vad
reparatören sagt, och hur ledsna både far, mor.
bröderna och han var däröver.

— Ja, det kan jag förstå, nickade

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barnavan/1944/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free