- Project Runeberg -  Barnavännen / 61 årgången. 1944 /
68

(1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9. 5 Mars - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nal Alla ville tydligen se brudparet.
Ja, det var säkert nästan lika mycket
folk ute i dag, som det brukade vara
vid julottorna.

Slädföret var strålande, och
hästarna såg rent kungliga ut i sina vita
slädnät. Hästarna, som drog
brudparet, var förresten helvita själva också.

Hela kyrkbacken myllrade av folk.
Alla såg glada och vänliga ut. Men så
var det heller inte varje dag det bjöds
på något så grant. Dessutom kände ju
de flesta av sockenborna storbonden
Olaus och hans dotter.

Den gamla ärevördiga kyrkan var
byggd på elvahundratalet. Mimmi
kände så väl igen allting, när hon vid
Siris sida gick före brudparet fram
till altaret. De vita bänkarna med
dörrar för varje bänkrad, den jättestora
kaminen, predikstolen med duvan i
taket, den med vinfärgad sammet
klädda altarringen, de stora
mässingskronorna, en träskulptur
föreställande Jesus på korset, allt detta var sig
likt, ävenså klockaren, som satt up-

pe på läktaren och spelade. Mimmi
hade stått invid orgeln många gånger
och sjungit tillsammans med sina
skolkamrater.

Nu kände hon sig inte nervös och
orolig längre. När hon såg den gamle
kontraktsprosten, som förrättade
vigseln, kände hon sig lugn. Prosten
hade varit med på examen i skolan
några gånger, och då hade Mimmi
fått beröm inför hela klassen för att
hon inte varit borta någon enda dag
under hela terminen.

Medan allt detta radades upp i
Mim-mis minne, försiggick vigseln.
Efteråt var prosten inbjuden till
bröllopsgården på middag. Man pälsade på
sig igen och kröp ned i slädarna.
Mimmi viskade till Siri och frågade
om hon varit nervös.

— Nej då, svarade Siri, inte alls.
Det var ju så vackert och spännande
allting, så jag hann aldrig tänka på
någon nervositet.

I stora salen i bröllopsgården var
ett stort bord dukat med blommor och
ljus, och där brudparet skulle sitta
var det allra finast med vackra
pors-lins- och kristallpjäser. För Mimmi
och Siri samt flera andra barn var ett
särskilt bord dukat, och där gick det
lika glatt till som vid de storas bord.
Mimmi hade aldrig i sitt liv ätit så
mycken och god mat, och
läskedryckerna och saften, som de fick, tycktes
henne nästan vara overkliga.

När hon tittade sig omkring litet,
såg hon var mormor satt. Så fin hon
var! Hon hade en fin klänning, som
gick i någon slags violett färg —
Mimmi undrade, var hon fått tag i den —
och det silvergråa håret riktigt lyste
kring hennes ansikte. Hon mötte
Mim-mis blick, log och nickade.

Så småningom hölls tal för
brudparet, men det tyckte barnen var mindre
roligt, så de spred sig i angränsande
rum och hade roligt på sitt eget sätt.
Desserten ville de dock inte gå miste
om. När den serverades gick de
tillbaka till sitt lilla bord. Och döm om,
allas förtjusning, när desserten visade
(Forts. sid. 71.)

68

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barnavan/1944/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free