- Project Runeberg -  Barnavännen / 61 årgången. 1944 /
156

(1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 20. 21 Maj - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

du får leva i hundra år, och att du
aldrig blir gammal.

Det där sista hittade Gunnar på
själv och Lisa tyckte, att han kunde
få säga det. Det var förresten de ord,
som han fick fram bäst.

Nu ska vi sjunga, förklarade hon.
Men först måste jag tända i spisen,
annars blir det för sent med gröten. Läs
över orden så länge.

Dem kan vi för längesen, skrek
Gunnar och Greta. Men vill du höra
så. De började både:

Mors dag just nu är inne
och mor vår hyllning får,
ty hennes ljusa sinne
är lika år från år.
Nu vill vi henne bjuda
på kaffe äkta slag.
Och sången, den skall ljuda
till hennes lov i dag.

— Ja, nog kan ni orden, sade Lisa.
Men de ska sjungas vackert också. Det
får vi öva på.

— Vänta, ropade Gunnar, jag
måste slå takt till den. Bums var han
inne i skafferiet och fick tag i en burk
och en träslev. Greta skaffade sig ett
par kastrull-lock och så var musiken
i gång. Melodin kände de ju från »Jag
älskar söndagsskolan», så det var bara
att sätta fart.

Det var nog tur, att ingen annan
familj bodde i huset. Då hade den nog

sagt upp hyreskontraktet med
detsamma. Nu kunde trion få sjunga ut, så
mycket den ville. Det gjorde den
också och det lät mer starkt än vackert.
När de för tredje gången kom till
orden: »Nu vill vi henne bjuda», då, ja,
då hände det!

Ingen hade haft tid att tänka på
mjölkkastrullen. Ett, tu, tre och den
kokade över med en väldig fart. En
frän lukt spred sig över hela köket.

—• Stäng dörrn till rummet och opp
med fönstret, skrek Lisa. Och hit med
salt!

Det blev ett väldigt arbete, innan
spisen såg någorlunda ut. Men nog
skulle mor märka det, så fort hon kom
hem. Det blev väl ingen annan råd än
att bekänna, hur hon glömt
alltsammans utan att tala om, vad de haft för
sig. Det skulle mor få veta på mors
dag. Då skulle hon nog skratta åt
alltsamman. Och då fick hon ju också
reda på, hur svårt de haft det med
övningar till dagen.

Och när de kommit överens om det,
åt de alla tre den vidbrända mjölken
och gröten med god smak. Snart sov
de gott och hörde inte. när mor och
far kom hem.

— Jo, här ser det ut. sade mor och
tittade sig omkring. Undrar, vad de
haft för sej.

Hon tog upp-ett papper på golvet
och läste: »Tal på
mors dag. Kära lilla
mor, vem är väl som

du —–.»

Varligt vek hon
samman papperet.
Sedan smög hon sig in
till Gunnars bokhylla.
Där lade hon
papperslappen, som om han
själv skulle ha kastat
dit den i går kväll.

Far tittade, på
henne och skrattade gott.
Det var just likt mor
det där, att veta allt
och ändå inte veta
något.

156

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barnavan/1944/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free