Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 27. 9 Juli - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Lumbu predikade första gången.
— Av A. Wålder. —
En evangelist i arbete.
De kristna i Kongo
äger en förvånansvärd
trosfrimodighet. Både
unga och gamla synes
inte ha den ringaste
människofruktan, och
de unga uppträder med
en säkerhet, som om de
hade en lång träning
bakom sig. Och Lumbu,
den kraftiga skolpojken
från Kindulu, gjorde
inte något undantag från
den regeln.
I början av sin
skolgång vid Kingoyi
syntes han vara ganska
tillbakadragen, men det
dröjde inte länge, förrän han var
pojkarnas obestridde ledare. Då han gått
ett år i skolan, avsade han sig sin
hedniska tro och bekände, att han ville
bliva en kristen. Han började då gå
i dopskolan och följde med stort
intresse undervisnnigen, varför han
efter hand fick goda
kristendomskunskaper. När han slutat i dopskolan,
döptes han och intogs i den kristna
församlingen.
Så snart han blivit
församlingsmedlem, började han predika i byarna,
som låg i närheten av stationen. Han
ägde i hög grad talets gåva och
kunde därför med stor ledighet
framställa sina tankar. Men det var inte bara
vackra ord, utan det var också
innehåll i hans predikningar. De som
hörde honom tala, förvånade sig över de
insikter, som han ägde i Guds ord.
Under ferierna var han hemma i
sin by. När skolan slog igen sina
portar, packade han ihop sina små
tillhörigheter i ett bylte och gick hem, där
han skulle vila sig efter skolarbetet
och hämta nya krafter till fortsatt
arbete i skolan.
Ryktet om att Lumbu var en
mästare i att tala hade också nått hans
by. Där var det också många, som
längtade efter att få höra honom.
Bland dem var hans mor och
hövdingen. Den förstnämnda hade alltid
varit så stolt över sin son, som i hennes
ögon var det mest underbara barn,
som hon sett. Hans like hade hon inte
kunnat upptäcka. Och den
sistnämnde, som var Lumbus morbror, var
också stolt över systersonen.
Då Lumbu kom hem — bärande
sitt bylte på huvudet — omringades
han av byns pojkar, som tyckte, att
han var så fin. Han var klädd i en
grann, rödrandig skjorta och ett par
blåa byxor. Det sistnämnda
klädesplagget väckte pojkarnas förtjusning.
Att få gå klädd i ett par byxor var
höjden av lycka. De skattade Lumbu
lycklig, att han kommit i en sådan
ställning, att han blivit ägare till ett
par sådana.
Lumbus mor mottog sin son med
stor glädje, och han gav henne ett
stycke tyg och en mugg salt. I den
fattiga kvinnans ögon var detta *en
stor gåva. Hövdingen fick en kraftig
engelsk kniv.
Den första dagen i byn blev
Lumbu rikligen trakterad. Han åt, så att
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
