Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 43. 29 Okt. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na resa air
JJoha/x öeiuerux.
(Forts. fr. föreg, nr.)
— Raska på, ropade hon ivrigt.
Annars går det här tåget också ifrån
oss!
I samma stund som de stängde
vagnsdörren efter sig, satte
snälltåget i gång. De var på väg igen! Hurra!
Lasse var alldeles vimmelkantig,
men han hade så mycket besinning,
att han kunde plocka fram sin
por-monnä.
— Här är en femma, det räcker.
Konduktören tittade litet
misstänksamt på de två unga resenärerna och
undrade, varifrån de kommit. Lasse
berättade som sanningen var, att
deras persontåg gått ifrån dem.
— Det blir dyrt slarv för er, sade
konduktören och tog emot pengarna
för snälltågsbiljetterna. Lasse
föreslog, att de skulle sätta sig
någonstans.
— Jag är förskräckligt hungrig,
erkände Frideborg.
— Jag har goda smörgåsar i min
väska, berättade Lasse. Du ska få
dela med mig. Jag är inte ett dugg
hungrig. Vänta bara, tills vi hinner
persontåget!
Frun med de tre barnen på
persontåget tittade ängsligt efter Lasse och
flickan. Hon kunde inte begripa,
varför de inte återkom och tog reda på
sina reseffekter. Kunde de ha ramlat
av tåget? Hon frågade konduktören
nästa gång han kom förbi.
— Jag såg dem hjälpa den blinde
av tåget, svarade tjänstemannen Men
sedan har jag verkligen inte sett dem.
— Så konstigt, menade frun. De
har sina väskor och andra effekter
kvar här på bänken.
— Det får vi taga reda på, om de
inte kommer till rätta, försäkrade
konduktören och fortsatte sin rond.
— Var är den snälla gossen,
frågade femåringen. Han måste hjälpa mig
taga fram hunden, som bgger under
bänken.
— Det är inte din hund, påstod
Lillminsten.
— Nej, men inte din heller. Jag vill
leka med den.
— Den är elak. Hör du inte, hur
den morrar?
Med flinka fingrar öppnade Lillminsten
Lasses väska och började plocka ut vad där
fanns.
341»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
