Hvad har du i korgen, min syster kär,
Jag undrar hvad det månde vara!
Kanhända det glänsande snäckor är,
Kanhända ock småstenar bara!
Jag vet, icke hvad jag skall gissa på,
Och hinner ej längre i undran stå,
Ty Anna mig väntar därborta.

Till stranden vi nu skola gå att se
Hur vågorna glittra och hoppa,
Och så, blott du lof vill därtill oss ge,
I vattnet små fötterna doppa.
Se’n bygga vi gladt uppå solig strand
Små broar och hus utaf sten och sand,
Och hafva så innerligt roligt.

Men ropar så Mamma oss hem till sig,
När solen gått ned uti vågen,
Då skynda vi raskt uppför klippans stig,
Så muntra och glada i hågen.
Och lefva i drömmen se’n om på nytt
Den lyckliga dag, som så ljufligt flytt,
På stranden därute vid hafvet.