Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utlösa djupare känsloutbrott. Efter en kort stunds
förvirring fortsatte diskussionen om biståndsfrågor och
indisk ekonomi.
När vi körde hem på natten till Defence Colony
frågade Gun:
— Vad tog det åt dig? Vad var det med Wohlin?
Men jag svarade inte. Jag bara muttrade. Ty jag
visste inte. Orden hade bara rusat fram.
Jag var irriterad och hade svårt att somna. Men jag
måste ha somnat för efter en oklar tid är jag iskallt
klarvaken. Gun sover. Jag hör hennes andning. Den är
lugn. Och framför mig ser jag åter det hela som om det
utspelas inne i en stor kula; ett klotformat
guldfiskakvarium och jag hör rösten. Det är i februari år 1933
på Lidingö. Vi går på sandgången och kommer från
Wohlins.
— Skall vi inte resonera om det här nu Jan? säger
Alva.
Hennes röst är kall och blond och flöjtar högt över
mig i Herseruds vinter. Jag är fem år. Det vet jag. Jag
kan säga det riktigare än så. Jan är fem år och sex
månader och tre veckor gammal, svarar jag när man
frågar hur gammal jag är. Man säger inte jag. Man
säger Jan, det låter bättre när man är barn.
Det är vinter. Jag tar Alvas hand. Hon håller fram
den. Jag kysser henne på hand och säger:
— Förlåt Jan att han varit stygg.
Vi hade varit och hälsat på Margit Wohlin. Hon var
gift med Nils Wohlin då och hon var dotter till Gunnars
lärare och gynnare och företrädare Gustav Cassel. Jag
skulle leka med dottern Anna medan de stora pratade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
