- Project Runeberg -  En barndom i tre avsnitt: Barndom, En annan värld, Tolv på det trettonde /
49

(1992) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Obs! Spegelskrift."

"Finmotoriken störd."

Men glasögon fick jag inte förrän jag ordnade det
själv sex år senare.

Nu gick jag i första förberedande och bokstäverna
hoppade kring om jag inte höll fast dem men det var jag
van vid. Skolan låg vid Valhallavägen. Den låg i ett
vanligt hus. Men jag minns också att vi höll till i gamla
Positions-artilleriregementets kasern vid Storgatan.
Fast jag kan inte placera minnesbilden i tiden.

Vi gick vandringar i Lill-Jansskogen. Bladen var
röda och gula. Jag hade en slidkniv. Man gjorde knivar
skarpare genom att stöta ner dem i sandjord, sade
Gabriel. Vi dröjde oss kvar i en backe bakom buskarna
så fröken inte skulle se oss och så tog vi våra knivar och
högg dem i jorden gång efter gång. Men jag tyckte inte
min kniv blev skarpare. Kanske blev den till och med
lite slöare. Det var lukt av regn och höst. När jag torkat
av knivbladet och stuckit tillbaka kniven i slidan och
knäppt fast den sprang vi utför slänten ner mot de
andra barnen. Vi sprang genom löv. När solen gick i
moln under det vi sprang ändrades alla landskapets
färger framför oss. Fröken ropade.

Det var i slöjden. Jag stod vid fönstret och tittade ut.
Fönstret var så djupt att jag kunde ha hela armarna på
fönsterbrädan och ändå bara nudda vid glaset. Det
regnade och himlen var mörk. Det blåste och trädets
kala grenar vajade framför fönstret. Det var som om de
skulle försöka krafsa sig in. Jag visste inte vad jag skulle
göra. Jag bara hörde blåsten därute och så alla barnen i
slöjden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:28:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barndom/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free