Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bort. Gunnar ville inte det. Därför gav han bort hela sin
lott så att jag inte skulle få någonting. Min faster Elsa
blev upprörd över det. Hon och farbror Gösta resonerade
om det och talade med sina barn, mina kusiner.
Sedan fick jag två kopparbunkar som de köpt på
auktionen 1934.
— Du borde fått något efter mor, sade Elsa. Det är
orätt av Gunnar att söka se till att ingenting från
hemmet på Gesta skulle gå till dig. För din farfar och
farmor var du ju som ett eget barn. Ett sladdbarn skulle
man säga nu. Gesta var ju ditt barndomshem.
Jag var i Kabul när jag fick veta att farmor dött. Det
var 1965. Hon var åttiosju. På natten hade hon stigit
upp och sagt:
— Nu går jag hem.
Sedan hade hon gått ut genom fönstret. Hon levde ett
par timmar på sjukhuset dit man fört henne i ambulans
efter det att hon störtat ner bland buskarna i trädgården.
Men hon återfick inte medvetandet. Det måste ju
bli polisutredning men det ansågs vara olyckshändelse.
Åldersförvirring. Jag vet inte om det var så. Hon var
gammal och hon kunde ju ha tröttnat på allting också.
— Jag är så ledsen, brukade hon säga mot slutet. Det
är så svårt allting. Jag skulle ju vilja att familjen höll
sams.
Så förvirrad att hon inte visste vad hon ville var hon
ju inte.
Men efter henne har jag vad hon skrev till mig att
läsa när jag blev stor om hur dagarna gick när jag växte
upp hos henne och farfar på Gesta. Det låg bland
papperen och det dröjde in på sjuttiotalet innan jag slog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
