- Project Runeberg -  En barndom i tre avsnitt: Barndom, En annan värld, Tolv på det trettonde /
71

(1992) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och trodde att det fanns någon hemlighet med deras
födelse var att det mycket väl kunde vara så att jag var
som alla andra men att det bland alla dessa som trodde
att det var något konstigt med deras ursprung ju fanns
en del, en liten del men dock en del, som faktiskt hade
ett konstigt ursprung. Hur skulle jag veta att jag inte
var en sådan?

Men jag menade inte att jag inte alls var släkt med
dem. Vi var nog släkt på något sätt fast jag inte kunde
förstå hur. Gunnar hade också hopväxta öronflikar. Det
var ett tecken på den födde förbrytaren stod det i en av
Alvas böcker. Den som handlade om Lombroso och
annat och hade bilder av olika förbrytartecken. Fast vi
var så väldigt olika också. Som det där med djur.

Jag ville alltid ha djur. Det hade jag haft på Gesta.
Om somrarna när jag var på Kvicksta var jag mest med
hundarna. Jag har alltid haft lätt med djur. Jag känner
på mig vad de vill. Det är som med barn. Man behöver
inte vara speciellt intresserad för att kunna ta hand om
barn eller djur. Man bara gör det. Men Alva såg detta
intresse för djur som ett tecken på emotionell störning.
Hon hade läst om barn som blev störda och ville umgås
med djur. Det kom därför att dröja till dess jag blev tolv
på det trettonde innan jag lyckades tjata mig till ett
tillstånd att ha djur. Då skaffade jag en tax.

Vid det laget hade jag börjat inse att det inte var mig
det var fel på. Om hon någonsin insåg det vet jag inte.
Jag tror det inte. I början på sextiotalet när jag kommit
hem till Sverige och vi umgicks något var jag uppe på
Västerlånggatan för att tala med henne om någonting.
Jag hade med mig min dalmatiner, en tik som hette

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:28:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barndom/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free