- Project Runeberg -  En barndom i tre avsnitt: Barndom, En annan värld, Tolv på det trettonde /
122

(1992) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - XVIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fotograferade verkligheten kring sig och hur man borde
kunna ta fast mördaren genom att skära ut den dödes
ögon och lägga dem under ett mikroskop och belysa
dem med ultraviolett ljus. Jag vet inte var jag läste det.
Nog inte i Allers.

Om det nu var så att jag gick ner mig och drunknade
så blev just de sista ögonblicken utdragna. Tiden blev
seg. Man kan säga att det inte kunde vara så då det ju
hände så mycket efteråt och jag levde vidare. Men hur
kan man säga det? Först är det nu och sedan plötsligt är
det ett annat nu och det är som om man blinkar och
egentligen kan jag ju inte bevisa att det jag kallar minne
och sådant jag varit med om verkligen funnits. Fram
och tillbaka tänkte jag på detta att jag kanske drunknat
och redan var i dödsögonblicket då tiden sträcktes ut
och att detta jag tyckte vara ett nu bara var ett plötsligt
uppdykande flak i detta försvinnande.

Jag funderade mycket på detta. Jag kunde inte
komma på något knep att bevisa att jag verkligen fanns
till längre. Det händer ju ofta att man drömmer och att
man då säger att man drömmer men man säger det i en
dröm man drömmer. Det hjälper ju inte att nypa sig.
Man kan drömma att man nyper sig och drömma att
man vaknar fast allting är bara en dröm. På samma sätt
är det kanske med döendet. Man dör på ett enda
ögonblick därnere i vattnet under isen men detta sista
ögonblick blir utdraget och segt och tiden stelnar.

Det fanns ingen att tala med om detta. Jag tror inte
ens jag försökte. Jag visste att det var meningslöst. De
kunde inte ens förstå att jorden var rund. Hur skulle de
då på allvar kunna resonera om hur man vet att man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:28:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barndom/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free