- Project Runeberg -  En barndom i tre avsnitt: Barndom, En annan värld, Tolv på det trettonde /
195

(1992) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - XXVIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordentlig kvist.

— Stenskallen!

— Stenskallen! ropade man.

Jag mådde lite illa och ville spy. Men det visade jag
inte. Vi satt i backen ovanför Västerled sedan. Ledarna
rökte och de frågade mig om jag ville dra ett bloss
också.

En av ledarna — han hade rött hår och bodde vid
Olovslunds skola — berättade att hans pappa hade
smugglat undan en hel sockerlåda med Nick
Carter-böcker när de förbjöds. Den fanns uppe på vinden.

— Det är väldigt bra böcker, sade han. Det är lik
under golven och hemliga dörrar och detektiven skjuter
folk rakt i ansiktet.

Jag tänkte mycket på dessa böcker sedan. De hade
förbjudits för att det mördades för mycket i dem. Jag
hade gärna velat läsa dem men det gick ju inte.

På bio satt jag längst fram. Bredvid mig och just
bakom mig var det tomt. Jag var alltid ensam på första
bänk. Men där bakom mig där alla ungarna satt kunde
jag inte se vad som hände framme på duken. Andra
kunde läsa skyltar på andra sidan gatan och gå på bio
och sitta på tionde bänk eller så. Det kunde inte jag.
I skolan var det alltid svårt att läsa vad fröken skrev på
svarta tavlan. Men för det mesta kunde jag gissa mig till
det. Men för att veta om det stod tiotusen eller
hundratusen med siffror fick jag pricka av nollorna och
räkna dem en efter en. Om jag bara tittade på dem
hoppade de fram och tillbaka och det gick inte att
avgöra om det var fyra eller fem nollor i rad. De liksom
sprang omkring på raden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:28:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barndom/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free