Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - XXX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade blivit en skrovlig gul kartnagel på den. Den var
platt också.
— Den där tummen måste du hålla gömd när vi
kommer till Amerika, sade han. Annars tror
immigrationsmyndigheterna att du har syfilis och då skickar
dom hem dig igen. Sedan skrattade han. Jag höll också
tummen ordentligt gömd när vi skulle passera
immigrationsmyndigheterna i New York hösten 1938.
I magasinet hade Folke verkstad. Där reparerade han
verktyg. Där gjorde han också en modellbåt åt mig. En
dag sade han:
— Vi kunde bygga en liten motorbåt. En modell.
Vad säger du?
Jag nickade.
— Då du Djävelberg, sade Folke, då gör vi det.
Det blev en vacker modell. Den var nästan en halv
meter lång. Den hade steg som en riktig racerbåt och
linjerna var smäckra. När han byggde den sade Folke
då och då något åt mig. Jag fick hålla verktyg och sköta
limpannan.
På hösten när jag måste lämna Kvicksta för att flytta
till Elsa och Gösta i Sigtuna där jag skulle bo till dess
det blev vinterlov sade Folke:
— Nästa år målar vi den och sätter in en liten
ångmaskin.
Men så blev det inte. Nästa år fanns båten inte och
jag vet inte vad det blev av den. Fast den var mycket
vacker att se på och träet var helt lent sandpapprat då
hösten 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
