Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Två huvudmotorer på adertontusen hästkrafter.
Dubbelverkande cylindrar och tre dieselgeneratorer.
Och då när jag sade det då kunde jag se det väldiga
maskineriet kring mig i hytten och stålet var blått och
kopparen flammade röd och mässingen blänkte. Men
jag minns inte om jag varit nere i maskinrummet ännu
och sett maskineriet i verkligheten.
Sängen jag låg i var en koj. Jag hade en läslampa på
väggen ovanför huvudet. Det var som på nattåget från
Stockholm till Göteborg när jag åkt sovvagn och åkt i
andra klass som jag ju aldrig tidigare gjort. Fast det var
bättre och finare ändå. Kojen var bredare och skönare
än på tåget och det var nyputsade mässingsräcken kring
denna kojen. Fast inte vid fotändan förstås. Man måste
ju kunna komma ur också utan att klättra.
Mässingsräckena var till för att passagerarna inte skulle stjälpas
ut på golvet om det började rulla. Men hon rullade
aldrig. Hon hade slingertankar och hon bara hävde sig
med de stora dyningarna. Sakta gungade hon och man
kände henne röra sig under fötterna när man gick på
däck. Hela tiden fanns ett stilla knarrande läte mitt i
maskineriets puls. Stormarna hade ju inte börjat för
året heller. Jag hade gått upp ur kojen och mattan hade
varit mjuk och skön under fötterna. Att gå på den var
som att gå på en varm sommarväg där gruset malts till
grått damm och mattans ludd kändes mellan tårna lent
som gammal hästspillning. Sådan som hunnit bli
alldeles torr och fin under fötterna. Jag hade ställt mig på
knä på soffan och dragit från gardinerna. Fönstret mot
babords promenad var inget fönster, det var en ventil
liksom golvet inte var golv utan durk, men det var inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
