Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bar rutiga golfbyxor och brun tweedkavaj. Han hade
stubbat vitt hår. Kvinnan var tjugo år yngre, hade
kortklippt grått hår och mörkblå skräddarsydd dräkt.
De måste ha kommit upp ur hissen. Nu gick de mot
verandan som kallades vinterträdgård fast det var
sommar än. De hade tagit frukost. En däcksteward
skyndade förbi längre bort. Han var på väg till salongen.
Passagerarna hade börjat vakna. Jag hade ställt
klockan när jag gick upp och den var nio. Ingen kom in
i biblioteket dock. Det var för tidigt. Dessutom tycktes
ingen i Cabin class vara intresserad av att läsa böcker.
Många var sportiga. De gick regelbundna
långpromenader på däck. När vädret var vackert ordnades
lerduveskjutning för dem. De tävlade med varandra. Men
mest satt passagerarna i sina däcksstolar. De hade hyrt
dem av däckstewarden första dagen och var och en
hade sin egen stol med sitt namn. Där satt de med
plädar runt benen. Några läste, några pratade men
många sov. Andra höll på med olika spel eller drack
inne i baren. I biblioteket var det lugnt. Jag brukade få
vara i fred här inne. Nu såg jag inte upp längre utan
fortsatte med boken. Man hade ju redan vaknat och jag
hade bara detta hörn av biblioteket. Jag hade upptäckts
där jag stod på yttersta spetsen av den svarta klippan
mitt i havet och viftade med en vit svepning jag tagit
från en av de döda. Kaptenen på skeppet som var på
väg till Basra hade sett mig. Han hade räddat mig och
tagit mig ombord med mitt stora knyte. Det innehöll
alla de dyrbarheter jag tagit från de döda i hålan. Och
när jag kommit hem till Bagdad hade jag utdelat gåvor
till änkor och faderlösa och återtagit mitt muntra liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
