Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annat. Man måste inte bara hålla käken och munnen
olika, man måste tänka olika och se orden haka fast i
varandra på olika sätt.
— Om du någon gång tänker bli poet på engelska
kom då ihåg att de latiniserade orden har lägre
spänning, de bär på mindre laddning än de ord som kom in i
engelskan eller skapades på de brittiska öarna före 1066.
Det betyder att de latinska ord som kom in med kyrkan
eller till och med fördes in av romarna dessförinnan
också är poetiskt laddade men de som kom in efter
erövringen vanligtvis är kraftlösare och svagare även
om de verkar mycket lärda och färgstarka. De få
keltiska orden skall du dock undvika. De slogs ut redan för
sextonhundra år sedan. Men om du tvekar om ett ord,
tag ett gammalt svenskt. Det brukar gå bra! Fast han
sade det på engelska och orden fogades annorlunda: It
usually works!
Jag funderade mycket på orden och hur de hängde
samman när jag satt med Illustrated London News och
väntade på att han skulle bli klar med den elev som
hade lektionen före min. Det var inte samma elev var
gång. Det var tre elever och alla var de vuxna. De var
inte kvinnor och inte gymnasister. De var män i
trettioårsåldern. De var affärsmän trodde jag. De såg sådana
ut. De var klädda som affärsmän. Jag minns inte längre
deras ansikten. Jag såg dem inte. Jag lade bara märke
till att de hade byxor med pressveck och näsdukar i
bröstfickorna och en av dem brukade ha paraply fast
det inte regnade. Men det var inte bara därför jag
trodde att de var affärsmän. De kunde ju inte vara
ämbetsmän för då hade de inte behövt ta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
