Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
igen och sätter mig upp i sängen för det var sådant jag
drömt som jag inte ville. Rummet runt mig är alldeles
tyst och mörkt. Dörren vid garderobs väggen ner mot
korridoren är ordentligt stängd. Gardinerna är
fördragna och vad dörren i väggen bakom mig beträffar
hörde den till drömmandet och finns inte annat än som
ett obehag i det riktiga rummet. Den var mycket hög
och när den öppnades var där kallt. Men vad jag
egentligen drömt vet jag inte.
Det kan vara som den gång i somras när jag vaknade
och mindes att jag hade tio kronor i den mittersta lådan
i byrån där i rummet på Kvicksta. Jag visste det. Jag
mindes helt klart hur jag hållit sedeln i handen och
sedan dragit ut lådan och lagt sedeln under lådpapperet
i vänstra inre hörnet och slätat till så ingen skulle veta
det. Men när jag drog ut lådan och lyfte på skjortorna
som låg där då såg jag att papperet var gammalt och att
det satt hårt fast med två häftstift som rostat just i inre
vänstra hörnet och att det jag mindes inte var.
— Jag måste drömt den.
Fast det dröjde ända långt in på eftermiddagen den
dagen innan det minnet bleknade ner till vanligt
drömminne. Hela morgonen och förmiddagen kändes minnet
av tiokronorssedeln som ett riktigt minne. Det var
alldeles fast och tydligt. Jag liksom gick kring och petade på
det också när jag tänkte. Ungefar som man petar på en
tand som håller på att lossna. Minnet fanns som tanden
finns innan den riktigt lossnat och kan spottas ut med
blod och allt. Då märker man att tanden finns och då
kan den tryckas bakåt och bändas framåt och vickas på
till dess den kan vridas lös med en sådan där riktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
