Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så dyra som annat. Vi tog den bussen när vi skulle upp
från Rockefeller Center den dag vi var ute och såg på
staden. Jag sprang uppför trappan för att hinna före
men jag lyckades ändå inte få någon plats på de första
bänkarna. Där satt redan fyra tanter. Två tanter på ena
sidan och två tanter på andra. De hade varit och
shoppat och hade olika sorts påsar med sig. Två av dem var
barhuvade och en hade en liten svart hatt men den
längst till höger som satt alldeles framför mig hade en
hatt som såg ut som en stor blå fågel med utfällda
vingar. Jag undrade vad man sade till henne om man
fick henne framför sig när man gick på bio. Bänkarna
var gula. Mot mittgången fanns ett ordentligt blåsvart
järnhandtag ytterst uppe på varje bänk. Om bussen
krängde skulle man kunna ta tag i dem. Men man fick
inte stå i gången under färd.
Vi körde då uppför femte avenyen förbi Central Park
och upp till etthundrationde gatan där vi tog oss över
till Riverside Drive och så följde vi den ända hem. På
långt håll såg jag var vi bodde. De höga svarta
järnstaketen framför husen i kvarteret innan. Soptunnorna
som stod kvar otömda. Etthundrasextonde gatan som
gick i en backe upp till höger.
Men jag vet inte var jag skall gå på
femteavenybussen. Jag måste fråga och det vill jag inte. Man kommer
att höra att jag är utlänning och man kommer att säga
att jag är
— A lost child.
Om det nu heter det. Det kanske heter:
— This boy has got lost.
Men jag är inte lost. Jag vet var jag är och hur jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
