- Project Runeberg -  En barndom i tre avsnitt: Barndom, En annan värld, Tolv på det trettonde /
432

(1992) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och umgås med dem. Man måste vara mycket aktsam
med vad man säger till djur. Och hade man lärt dem
någonting fick man inte utan vidare ge dem motsatt
kommando.

Det fanns en i Strängnäs som hade menat att det var
roligt att skämta med sin hund. Tillslut gick han för
långt. Han hade lärt hunden att komma för att få mat
när man sade: Gott, gott! och sedan en lördag när han
var full höll han fram ett köttben och ropade: Gott, gott!
och när hunden kom och viftade med svansen och var
glad slog han hunden hårt på nosen och ropade Fy!
Han flinade åt hunden när han slog. Men hunden högg
honom i handen då. Strängnäsbon förlorade både
ringfinger och lillfinger för det blev en elak infektion och
han måste opereras på sjukstugan och hunden fick man
skjuta för den hade förstörts.

— Sådana borde inte få ha djur! sade Folke.

Man måste ha respekt för djur, menade han.

Jag satt hos Träff i hundgården sedan och talade med
honom om hunden som fått springa nästan tvärs genom
hela Tyskland. Men Träff såg inte ut som om han skulle
bry sig om att lyda om jag sade något sådant. Träff såg
mig mer som hund än som människa. Eller som en
nästan-människa bara. En som man inte behövde lyda
utan kunde leka med. Men om Folke sade något då var
det annorlunda. Om Folke hade sagt något sådant hade
Träff nog rest på sig och sett på honom och suckat som
Träff gjorde när han blev dyster och sedan bara sakta
lunkat iväg och kommit tillbaka två veckor senare helt
förstörd och slut. Men kanske han inte alls kommit
tillbaka. Fast Folke gjorde aldrig så. Han behövde inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:28:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barndom/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free