Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att inte ta miste i byggandet hade jag då när jag
ändå höll på med hela järnvägsepoken också skrivit ut
staden Rusty Springs historia så som den kunde ha
skrivits som ett sådant där Federal Writer’s project till
dess hundraårsjubileum 1937. Jag hade letat rätt på
bilder som kunde tänkas passa och allt. Fast den
berättelsen hörde inte till arbetet egentligen utan var bara på
låtsas. Men jag skrev så att man inte kunde se vad som
var riktig järnvägshistoria och vad jag hittat på.
Skarven fick inte synas. Hon, Miss Evans i Social Science
som fanns på riktigt, hade också undrat var Rusty
Springs låg när hon läste vad jag skrivit och berömde
det. Hon hade trott på det!
Själva den staden hade jag hittat på efter det jag
kommit hem från Minnesota. Jag hade tänkt fram den
på tåget ner till Chicago. Då hade jag ju redan hunnit
ett stycke in på järnvägsepoksarbetet och visste var jag
skulle kunna passa in den. Det var också då jag döpte
min tänkta modelljärnväg till RSRRC. Dessförinnan på
hösten 1939 hade jag sett modelljärnvägen jag en gång
skulle bygga mest som den commuter line som gick på
Long Island och som jag hållit på att dokumentera med
foto och film hela den sommaren. Jag hade använt tiden
ute på Long Island för att se till att jag fick ett
ordentligt fotografiskt record både av Long Islandjärnvägens
rullande material, dess signalsystem och dess små
bangårdsanläggningar. Jag hade börjat med att följa
med Karna i juni 1939 när hon körde till Greenlawn för
att handla. Då hade familjen sommarnöje en femtio
miles ut på Long Island i en stor villa med fantastisk
utsikt över havet. Den var helt skyddad för insyn med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
