Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
histories. En som handlade om adolescent girls och deras
fantasier hade jag först läst igenom och sedan tagit in till
mig på rummet och där läst de spännande ställena om
flickors masturbation fantasies gång på gång. Men den
boken hade hon säkert heller inte begripit. Det hon läste
var bara ord för henne, hon förstod ingenting av det. Hon
kunde inte fantisera! Och hon varken fantasisåg eller
visste vad det var att se i fantasin. Fast Karna var en
sådan som visste utan att fråga. De var olika i allt annat
också. Alva kunde inte skratta av sig själv som Karna
heller. Hon kunde inte stå naturligt, hon intog stående
ställning, hade jag en gång sagt till Karna när jag från
rutan i köksdörren tittade på hur Alva tog emot
främmande.
— Så får du inte säga om din mor, hade Karna sagt.
Men hon hade skrattat också. Och att Alva var sådan
och Karna sådan det berodde inte på att Alva var
yrkeskvinna och intellektuell för Karna arbetade ju
mycket mer än Alva gjorde och hon gick på
Columbiauniversitetet och läste på kvällar och sina fridagar.
— Nu är det blåmåndag, sade Karna.
Hon hade varit och dansat på Columbias
International House i går och jag visste att hon kommit sent hem
och förstod vad hon menade. Själv var jag hemma för
att jag var förkyld. Men det var bara som jag sagt till
Alva när hon var på väg ut och råkat se att jag var
hemma. Jag hade börjat läsa Edward Hungerfords
järnvägsbok "Pathway of Empire" i går kväll och
stannade hemma från skolan för att läsa den färdigt. Karna
visste att jag inte var sjuk men hon sade ingenting om
det till Alva. Och när Alva gått skrattade hon och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
