Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vara både inne och ute.
I samma rum som Bruegels målning på Metropolitan
Museum of Art hängde en annan bild, en liten en med
glas över strax vid dörren som man måste använda
förstoringsglas för att kunna titta på. Ett myllrande
helvete med pyttesma djävlar och detaljrika brinnande
människor som störtade ner från ett berg. Men den var
inte av Bruegel och inte av Bosch heller för den delen
utan av någon annan. Men jag hade brukat gå dit för
att titta på den.
Och så tyckte jag om Holbein naturligtvis som ritat
döden som hämtade den ena efter den andra. De tre
böckerna om Goya, Bruegel och Holbein hade jag tagit
från dem redan efter jul förra året och de hade aldrig
märkt det. Det var böcker de fått i present och sedan
nog glömt bort. Holbeinboken var mycket liten och fick
plats i fickan. De andra var stora i tvärformat. De fanns
med i plåtkofferten som rymde min stora packning med
böcker. Det visste de inte. De tyckte egentligen inte om
att titta på bilder, de brydde sig inte om "Life" och de
tyckte bara om sådana målare de träffat och kunde tala
om på sina bjudningar. Som Tombrock, han var tysk
eller holländare eller något sådant och gjorde bilder av
ledsna människor med stora ansikten. Honom hade de
haft i familjerummet i Bromma och i matsalen i New
York med. Eller som han Grünewald här.
Aalto-stolarna kunde varit deras. De hade köpt några
sådana där Aalto-stolar på Svenskt Tenn före resan.
Men de stolarna låg magasinerade hos Freys express
med allt det andra sedan vi flyttat från Sverige för några
år sedan. Aalto var berömd för sina stolar. Sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
