Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kringlade och krokade hade jag plain forgotten.
Fast jag hade kommit med trean. Hade stått på
främre bakre med min väska. Det var ju bara ettan och trean
och nian som gick förbi härutanför. Och det var en etta
som passerade nu härunder. Men nian tog jag aldrig.
Med fyran kunde man åka staden runt. Och sjuan gick
till Djurgården. Men det var så längesedan. Det var då
jag bodde i Sverige, åkte med tolvan och gick i Ålstens
folkskola. Nu hade jag kommit med femton från Elsa
och Gösta och bytt vid Norra Bantorget som var dess
ändhållplats.
Jag skulle ner till släkten vid Norrköping. Farmor
hade ringt Elsa om det. Hon hade också bett Alva skaffa
biljett. Det var det minsta man kunde begära av henne!
Jag skulle bo hos Robert och Greta till dess det var tid
att börja skolan. Robert var Gunnars lillebror och hade
blivit rektor för Marieborgs folkhögskola utanför
Norrköping. Där fanns mycket plats särskilt nu när det inte
var kurs. Farmor var där och hälsade på över
sommaren. Och alla mina kusiner i den grenen av släkten.
Faster Elsa skulle komma ner hon också så snart
skolavslutningen var över. Hon skulle läsa med mig så jag
kom rätt i den svenska skolan.
Jag måste komma ihåg att ordentligt säga till
konduktören att det var i Karlsro jag skulle av. Det hade
faster Elsa sagt flera gånger innan hon gett mig
smörgåspaketet. Karlsro var bara en anhalt där tågen inte
stannade om det inte fanns någon påstigande och den
avstigande resenären inte sagt till. Jag väntade nu bara
på att de skulle bli klara för att kunna ge mig iväg. Så
fort Alva öppnade dörren och gav mig biljetten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
