- Project Runeberg -  En barndom i tre avsnitt: Barndom, En annan värld, Tolv på det trettonde /
576

(1992) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gunnar brukade säga. Vad man gjort av mina systrar
mindes jag inte. Inackorderat dem någonstans
antagligen eftersom det inte fanns någon annan än hon
irländskan att ta hand om dem. Ingrid hade ju rest hem
till Sverige då det var krig och Karna hade följt med
hon med sedan när hon blev sjuk.

— See! sade Eloise nu och stod i dörröppningen till
Johns lya och svängde till med den grå kjolen och
bakom henne skrattade systrarna. I have cherub knees too!

Det hade hon. Jag såg det tydligt. Hon stod stilla nu
och höll upp kjolen över knäna. Ovanför de vita
knästrumporna kunde man se riktiga små ansikten på
hennes knäskålar. Det var precis som i tidningen, sade hon.
Keruber. Hon hade sett dem i spegeln och det är nog
lyckobringande hade systrarna sagt. Men jag satt där
med munnen full av vatten och tittade på Eloises knän
där små ansikten bullade fram och visste att hennes
sweater satt åt. Jag ville se ut som om jag knappast
hörde vad hon sade och egentligen tänkte på något
annat och inte ens riktigt tittade för jag ville inte att hon
skulle kunna se att jag tittade på henne när jag sedan
kanske fick säga något till svar och måste blåsa ut
vattnet så det frustade på ett fånigt sätt om mig och därefter
lyfta blicken och se henne in i de grå ögonen. Hon var ju
den sötaste av dem och det visste hon och därför hade
hon den där sweatern på sig och jag var rädd att hon
märkt att jag brukade se på henne i smyg när ingen
tittade på mig. Men jag såg på det sättet inte på henne
bara för att hon var söt som man sade. Det var väldigt
många flickor här i Amerika som gjorde sig söta. Det
var något annat med henne. Hon var inte bara söt utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:28:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barndom/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free