Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han sedan öppnade ögonen var de alldeles blanka och
han sade efteråt att jag var honom till så stor hjälp och
att han aldrig i livet kunnat tala så öppet med någon
människa som med mig om sådant här som Kristus och
döden och synden och tron. Inte ens med pastorn. Och
John tog mig i hand och tackade mig.
Gud var en saga. Men ingen vanlig saga för Gud var
också ett sätt för prästerna att försörja sig väl på andras
arbete. Det hade morfar och Alva rätt i. Med hjälp av
Jahve och Kristus eller Baal eller Krishna eller vad man
nu kallade den figur man hittat på att göra en gud av
kunde man lura av folk pengar att bygga kyrkor och
avlöna präster. Den katolska kyrkan var den allra
skickligaste på detta. Den hade tillsatt och avsatt både
kejsare och kungar.
Om katoliker hade jag hos farmor läst i farfars tre
röda band "Fältskärns berättelser" innan jag kom till
Amerika där det fanns både judar och katoliker i
klassen. Jag hade sista sommaren i Sverige legat på mage i
det ljusa rummet i Mariefred och ljudat jesuitens ord
och statsfångens svar:
— Ja, hvad mer! återtog jesuiten hånleende. — Hvad
mer, om du, eländiga verktyg, uppoffrar ditt namn,
allenast kyrkan vinner sin stora seger! Hvartill tjenar
dig menniskors pris, om din själ brinner i afgrundens
glöd, och hvad skadar dig menniskors förakt, om du
genom detta offer vunnit martyrers krona i
himmelen?
— Men sanningens sak ... historiens oväldiga dom! ...
— Bah, hvad är historiens sanning? Är det väl den
lydiga slaf, som följer i hälarna menniskors förvillelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
