Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rening av matarvatten - Värmeförlust genom pannstensbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rening av matarvatten.
Beningen av matai-vattnet har till uppgift att utfälla de
ämnen, som bilda pannsten, eller också Överföra dem i
sådana, som äro lätt lösliga och trots vattnets avdunstning
hålla sig länge lösta. En sådan rening kan äga rum i själva
pannan genom att i densamma inmata reningsmedlet, men
bäst företages den utanför pannan i särskilda
reningsapparater, i vilka föroreningarna utfällas och avfiltreras innan
vattnet inmatas i pannan.
Som vattenreningsmedel användas en mångfald ämnen och
patentpreparater av mer eller mindre värde. De mest
brukliga äro kaustik kalk, soda och bariumkarbonat.
Kaustik kalk användes lämpligast i form av kalkvatten
med 1 kg. nybränd kalk på 1,000 liter vatten. Detta medel
användes huvudsakligast för vatten, som till övervägande
del håller dubbelkolsyrad kalk och magnesia. Härvid
utfälles kolsyrad kalk och magnesia som slam.
Soda är allmännast använt som antipannstensmedel och
ingår som huvudbeståndsdel i ett flertal patentpreparat. Vid
tillsats av soda sönderdelas i vattnet förefintlig svavelsyrad
kalk, varvid kolsyrad kalk utfälles som slam, under det att
svavel syrat natron går 1 lösning.
På grund av den relativa lösligheten hos kolsyrad
magnesia, kan svavelsyrad magnesia ej nöjaktigt avlägsnas med
soda, utan kräves härför även en tillsats av kaustik kalk.
Därför användes även mycket ofta en blandning av soda och
kaustik kalk.
Den kvantitet soda, som bör användas för vattnets rening,
är naturligtvis beroende på hårdhetsgraden och i regel
användes 20 gram soda pr 1,000 liter matarevatten för varje
permanent hårdhetsgrad.
Bariumkarbonat användes enligt en ny metod av Hans
Reisert för fällning av svavelsyrad kalk, varvid såväl
svavelsyrad baryt som kolsyrad kalk utfälles som siam.
Vid alla reningsmetoder av vatten, varvid vissa salter gå
i lösning och hopas i pannan, är det nödvändigt att pannan,
till förhindrande av att vattnet i densamma blir för saltrikt,
tid efter annan helt eller delvis utblåses och nytt vatten
inmatas.
76
■HUH Hi mm
Här nämnda antipamnstensmedel hava kemisk inverkan på
matarvattnets Förutom dylika använder man även sådana,
som hava ren mekanisk inverkan på Pannstenen därigenom
att de göra stenen porösare och mera genomsläpplig för vatten
eller ock minska stenens vidhäftning vid pannplåten. Dessa
medel äro således ej att betrakta som egentliga
antipannstensmedel, utan mera som medel för underlättande av pan*
näns rengöring. Till förra slaget räknas vissa preparat av
bituminösa ämnen och till senare slaget grafit, varmed
pannplåten efter rengöring ingnides, varigenom blivande
pannsten lättare lossnar.
Varmeförlust genom pannstensbildning.
Fast och oporös pannstens värmeledningsförmåga
förhåller sig till järnets som 1: 37. Pannstenen hindrar således i
avsevärd grad värmet att Övergå från pannplåten till
vattnet. Detta medför att en pannplåt, som på ena sidan är
utsatt för förbränningsgasernas temperatur och på andra
sidan har en tjockare beläggning av pannsten, ej tillräckligt
avkyles av vattnet i pannan, utan kan överhettas, ja råka i
glödning, varigenom plåtens hållfasthet minskas och
formförändring kan uppstå, taket i ett flamrör kan nedtryckas,
O. B. V.
Utförda försök hava givit till resultat att en
pannstensbeläggning av 1 mm. tjocklek medför «n värmeförlust av c:a
10 % och pannsten av 1,b mm. tjocklek c:a 15 %• Vid större
pannstensavlagringar (6 mm.) har konstaterats förluster
anda upp till 60 %.
TABELL
över ökningen i bränsleförbrukning på grund av
pannstensbildning enl. Överingenjör R. Klein. Zeitschrift fur
Dampf-kessel und Maschienenbetriebe, Jan. 1923.
Försöksledare, resp.
uppgiftskällor
Professor Wilson
Professor|£°’e£?or
Leves Sf"
| ndiges
"Guianas"
kalender
för Betrieb
Univer*
sitetet i Illinois
Pannstenstjocklek mm.
Bränsleökning i procent. .
1.5
15
6.o 50
1.2
16
6.4
60
0.8 9.55
1.2
16
1.8
13
6.13
25.6
Os 9.i
3.25 15.75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
