Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbete har delvis samma anledning. Men när barnen
komma till aftonskolan med af fabriksarbetet
slappade krafter, eller i förtid tagas ur skolan samt
under fortsatt hårdt arbete förlora lusten och
möjligheten att tillägna sig en högre bildning, där omdanas
de till organiska maskiner, hvilka mata de oorganiska
– och därmed kommer arbetets värde också att sjunka.
Dessa organiska maskiner äro passiva; de söka ej
förbättra sina lifsvillkor, som de högre stående
arbetarna göra. Men dessa lefvande maskiner komma
heller icke att höja arbetsresultaten! De intelligenta
arbetarna, som bevaka och vidga sina rättigheter, äro
äfven de hvilka lättast lära nya arbetssätt, själfva göra
nya uppfinningar till gagn för yrket och sålunda äfven
stegra dettas produktionsvärde. Endast genom att allt
mer utveckla det senare slaget af arbetare kan ett
land numera hålla sig uppe under täflingsstriden. Men
hufvudvillkoret härför är att barnets kropps- och
själskrafter till 15 år brukas för dess egen utbildning,
genom skolan, sporten och leken samtidigt med att
dess arbetsförmåga uppöfvas genom hemsysslorna och
yrkesskolan, men icke genom industriarbetet.
Från Preussens – liksom från Sveriges! – agrarer
höras visserligen klagomål öfver att folkskolan ger
barnen allt för mycken kunskap! Men mot dessa
påståenden ställdes nyligen med allt skäl krafvet på
bildningsidealets omdaning efter den sociala
utvecklingen, ett bildningsideal, hvilket skulle bli lika för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
