Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
okunnighet i psykologi som i historia. Redan vår härliga
Birgitta visste att »vi förvandlas till det vi älska» d. v. s.
danas af de mål vi eftersträfva! Ett eftersträfvadt ideal,
en härskande tidsmening våldför naturen, såsom t. ex.
den under 1700-talet eller under medeltidsaskesen
förkrympta moderlighetskänslan bäst visar. Och af ett
nytt ideal drifvas nu otaliga kvinnor från det
inåtvända till det utåtvända lifvet.
Jag vill kvinnans verkliga frihet, d. v. s. att hon
skall kunna följa sin natur, vare sig denna är
undantagskvinnans eller den vanliga kvinnans. Men den
mening, som kvinnosakskvinnorna utbreda om den
vanliga kvinnans natur, om den vanliga kvinnans mål,
våldför flertalet kvinnors verkliga natur!
Det är ett af tidens många underliga tecken att
medan kvinnor förkunna kvinnans rätt och hennes vilja
att arbeta och skapa, ohämmad af familjeband, så
framhålla män – t. ex. Ibsen i Naar vi döde vaagner –
att lifvets stora syndafall är kränkningen af kärlekens
lag och att äfven mannen därigenom förringar ej blott
sin personlighet men sin skaparkraft!
Man kan hoppas att när männen sålunda närma sig
kvinnornas forna uppfattning af kärleken, men kvinnan
däremot börjat betrakta erotiken som en liten episod i
lifvet bredvid den egentliga lifsuppgiften – en episod, åt
hvilken hon ger den sensuella eller sentimentala eller
psykologiska eller sportsmässiga flirtens skaplynne, en
episod, hvilken hon behandlar som en lek, där hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
