Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej vill bruka kvinnan, då han ej af henne får begära
nattarbete, öfvertid eller arbete några veckor efter
barnsbörd – dessa bli skyddlagstiftningens offer.
Skyddslagarna ha redan i åtskilliga land framkallat konflikter,
till exempel vid socker- och pappersfabrikationen, vid
mejerier, tryckerier och tvättinrättningar, liksom vid
fiskrensandet, mineralvattenfabrikationen och andra så
kallade »säsongyrken».
Skyddslagstiftningens anhängare svara på allt detta:
att i de flesta fall de olyckliga följderna kunde undgås
genom en bättre organisation af kvinnorna sinsemellan
och en bättre organisation af arbetssätten. Om
kvinnorna t. ex. enas om en viss lön för en viss arbetstid
blir följden att två arbetslag växla vid de säsongyrken,
där ett nu arbetar två, tre dagar i sträck med knappt
ett par timmars sömn; att de fina damerna lärde sig
beställa sina klädningar i tid, liksom det tidiga
stängandet af bodarna börjat lära dem göra sina uppköp i
tid. Om kvinnorna bistodo hvarandra i att ordna
kooperativa företag – sådana som t ex. Maison Espérance
i London – då skulle nya lämpliga förvärfsmöjligheter
kunna beredas, där olämpliga sådana blefve afskurna
o. s. v. Men skyddslagstiftningens engelska främjare
medgifva villigt att under öfvergångsskedet vissa
enskilda nödgas bli lidande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
