- Project Runeberg -  Barnets århundrade II /
6

(1912) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Uppfostran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vit osanning; som tillrättavisar eller tummar dess
tankar och tycken; som hänsynslöst förråder eller
förlöjligar eller skryter med barnets finaste känslor;
som rättar dess fel eller lovordar dess egenskaper
inför främmande; ja, brukar barnets i en öppen stund
givna förtroenden till förebråelser i en annan!

Den satsen »att ingen mänsklig varelse lär sig
förstå en annan, på sin höjd fördraga den», gäller
framför allt om barns och föräldrars inbördes
förhållande, där just kärlekens innersta egenart,
förståelsen, nästan alltid saknas.

Föräldrarna inse t. ex. ej att aldrig under hela
livet behovet av frid är större än i barnaåren: en
inre frid under all yttre rörlighet. Barnet har sin
egen oändliga värld att finna sig till rätta i, att erövra,
att drömma sig kvar i — men vad erfar det? Hinder,
intrång, rättelser, hela dagen igenom. Barnet skall
alltid låta bli något, eller göra något annat, tycka
något annat, vilja något annat, än vad det gör eller
tycker eller vill; alltid släpas i en annan riktning än
dit dess håg går. Och allt detta ofta av idel ömhet,
vaksamhet, iver att rätta, att råda, att hjälpa, att
fullkomna, att tillyxa och polera det lilla människoämnet
till ett fullkomligt föremål i modellserien:
mönsterbarn!

En liten treåring, som jag hörde bannas såsom
»stygg», emedan lillan ville gå i skogen, då
barnjungfrun ville släpa henne med till staden; en annan
liten sexåring, som fick stryk, emedan hon varit
»stygg» mot en kamrat, d. v. s. kallat denna »gris» —
ett för den alltid smutsiga kamraten mycket
uppfostrande tillmäle! — äro båda typiska exempel på huru
barnets sunda instinkter avtrubbas. Det finnes intet
ord, sprunget mer spontant ur ett barnahjärta, än den
lille gosses, vilken — efter en skildring av de »snälla»
barnens himmel — frågade modern om hon ej trodde
att han, ifall han hela veckan varit snäll i himmelen,
på lördagskvällarna kunde få gå ned i helvetet för
att där leka med de stygga gossarna?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnets2/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free