- Project Runeberg -  Barnets århundrade II /
15

(1912) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Uppfostran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Små barns ständiga skrik t. ex. måste hejdas.
När man förvissat sig att skriket ej har sjukdom eller
andra ledsamheter till orsak — ledsamheter, mot
vilka skriket är barnets enda värn — tystas nu skriket
vanligen med stryk. Men detta besegrar ej barnets
vilja och bildar i barnets själ ej någon annan
föreställning än att de stora slå de små, när de små
skrika. Och detta är intet etiskt begrepp. Om
däremot det skrikande barnet genast isoleras med
förklaringen att den, som plågar andra, ej får vara med
dem — och om denna isolering sker ofelbart,
obevekligt — då grundlägges hos barnet erfarenheten att
man får vara ensam, när man är otrevlig. Barnet
tystas i båda fallen genom ett obehag. Men det ena
obehaget är en tvångshandling över dess vilja; det
andra framkallar småningom en självövervinnelse av
viljan och genom ett gott motiv. Det ena medlet
underhåller en låg känsla, fruktan. Det andra riktar
viljan så att den förbindes med en av livets
viktigaste erfarenheter. Det ena straffet behåller barnet
på den djuriska ståndpunkten; det andra inpräglar
det mänskliga samlivets stora grundlag: den att, om
vår lust vållar andras olust, då hindra dessa andra
oss att följa vår lust eller de undandraga sig vår
»maktutövning».

Små barn måste t. ex. vid bordet och i övrigt
vänja sig vid skick. Om för varje gång ett oskick
upprepas, barnet genast föres ut — ty den, som är
obehaglig för andra, får vara för sig själv — skall
det rätta uppförandet på den rätta grunden inläras.
Små barn måste t. ex. lära sig lämna andras saker
i fred. Om de, var gång en sak olovligt tillgripes,
på ett eller annat sätt förlora sin rörelsefrihet, lära
de sig snart att villkoret för rörelsefrihet är att ej
skada andra.

Över huvud äro, som en ung mor anmärkt, de
japanska tomma rummen idealiska att uppfostra barn
i, medan våra moderna och överfyllda rum redan för
barnens skull äro förkastliga. Just under de år, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:09:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnets2/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free