Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att skrämma offren till tystnad, såsom årliga
brottmålsprocesser visat.[1]
Jag talar endast om de samvetsgranna och
kärleksfulla föräldrar och lärare, vilka med smärta
uppfylla vad de intala sig vara en plikt mot barnet. Dessa
bruka anföra de goda verkningarna av agan, som
bevis på dess oumbärlighet. Barnet blir ej blott
»snällt» av stryk, heter det; nej, det liksom befrias
från sitt onda jag och visar genom hela sitt väsen
att det haft mer gott av den snabba och summariska
straffmetoden än av tal och tålamod, av långsamt
verkande »erfarenhetsstraff». Och exempel framdragas
på huru endast agan kunnat bryta trots, fördriva
lögn, surmulenhet, kink o. s. v.
Dessa uppfostrare inse icke, att de genom det
ögonblickligt verkande medlet endast lyckats återhålla
yttringen av den onda viljan, men icke omdana viljan
själv. Det undertryckta felet skall framträda vid varje
tillfälle, då barnet vågar visa det. Uppfostraren, som
i agan fann en genväg för sin möda, har fört barnet
självt in på en senväg i fråga om den enda
verkliga utvecklingen, den, som långsamt stärker dess
förmåga och vilja till självbehärskning.
Jag har aldrig hört ett barn över tre år hotas med
stryk utan att jag sett det djupare verkande, etiska
medlet ligga nära den avväg, på vilken föräldrarna
med sina hotelser glidit in. Och detsamma gäller
även om den mildare dårskapen, lockelser genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
