- Project Runeberg -  Barnets århundrade II /
26

(1912) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Uppfostran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yttre belöningar. Jag har t. ex. sett barn drivas i
badet genom hot liksom genom lock. Men i
ingendera fallet växte deras mod, deras självbehärskning,
deras viljestyrka. Endast när man lyckas göra badet
självt tilldragande, utvecklas den viljeenergi, som
inifrån besegrar känslan av fruktan eller obehag och
medför ett äkta etiskt intryck, det att »dygden
belönar sig själv». Där stryket avskräcker från en ovana,
ett fel, har barnet endast lärt sig frukta en
obehaglig följd, som saknar verkligt sammanhang med saken
själv, en följd, som diet väl vet kunde utebli. Men
denna fruktan är vida skild från övertygelsen, att
det goda är bättre än det onda. Då det obehagliga
icke är en naturnödvändig följd av handlingen, inser
barnet nämligen snart, att, om det beter sig slugare,
kan det undgå stryk. Sålunda ökar stryket listen
men visst icke sedligheten. Helvetesläran och
helvetesfruktan visar inom mänskligheten vad stryket —
barnens helvete — verkar för slags sedlighet inom
barnasjälen. Endast genom att med yttersta möda,
långsamt, omärkligt bygga upp vissheten om det godas
företräde, såsom mer lyckobringande för individen
själv och hans omgivning, lär sig barnet älska det
goda; endast genom att lära barnet att straffen äro
självådragna följder lär det sig undvika deras
orsaker.[1]

*



Uppfostrarens djupaste misstag är att — trots allt
nutida tal om barnets individualitet — behandla barnet
enligt det abstrakta begreppet »barn», ett oorganiskt

[1] Genom den brist på tukt — vilken ej är liktydig
med stryk — som råder inom nutidens uppfostran, har
diskussionen om kroppsagan flerstädes blivit aktuell. Men saken
var före redan på Quintilianus’ tid, vilken — som alla
verkligt djupa tänkare på uppfostrans område — fördömde
kroppsagan. Det är förunderligt, att man ännu behöver avhandla
denna fråga, att man ej inser att tills barnagan, lika väl
som annan husaga, blir förbjuden, finnes intet verksamt medel
mot barnmisshandlingens fasor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:09:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnets2/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free