- Project Runeberg -  Barnets århundrade II /
32

(1912) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Uppfostran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

år och just genom uppfostrarens eget inflytande. Man
ger barnet osanna motiv, halvsanna uppgifter,
hotelser och varningar; man övar ett tryck på barnets
vilja, känslor och tankar, gent emot vilket oärligheten
blir dess berättigade nödvärn. Sålunda göra
uppfostrare, för vilka sanningen varit det främsta målet,
själva barnen osanna. Ett barn t. ex., som hårt
agades, emedan det nekade till en omedveten handling,
blev under inflytande av denna meningslösa aga i
hög grad inställsamt.

För att vara sann kräves framför allt obrutet
mod. Och, som någon yttrat, det är ej stryk men
stark föda och friluftsliv, många nervösa små lögnare
behöva. En stor konstnär, en av de få som helt
efterlevat sin moderna livsåskådning, sade mig en
gång: »Min son vet icke vad en lögn är — men
heller icke vad ett slag är. Hans fosterbror åter
ljög, när han kom i vårt hem. Men lögnen trives
ej i lugnets och frihetens luft: efter ett år hade den
försvunnit av sig själv, endast genom att ständigt
mötas med djup häpnad!»

Detta ger mig anledning att i förbigående
betona ett annat av uppfostrans många misstag, det
att nedlägga oändlig möda på att bortarbeta sådant,
som försvinner av sig självt. Man bråkar t. ex. med
att lära småbarn tala rent. Lämnade i ro, lära de
sig själva detta, ifall man alltid själv talar rent till
dem.[1] Det samma gäller om en mängd andra ting,
vilka helt enkelt kunde lämnas åt tidens och
föredömets inverkan, medan man brukade sin energi för
att inprägla de oumbärliga vanor, som redan i späda
år måste grundläggas.

Ett annat än olyckligare misstag är att bedöma
och straffa ett fel efter den yttre verkan, handlingen
medför, den skandal den framkallar hos omgivningen.
Sålunda slår man t. ex. barn för svordomar och


[1] I Språkets liv visar K. Ljungstedt huru barnspråket
äger fysiologiska och psykologiska grunder och således är
lika naturligt för barnet som dess små lemmar äro det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:09:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnets2/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free