- Project Runeberg -  Barnets århundrade II /
42

(1912) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Uppfostran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samtal, lärde de sig lyssna, vilket är ett av barnens
bästa uppfostringsmedel. Sitt egentliga liv levde
barnen för 50 år sedan i barnkammaren, där de av någon
gammal trotjänarinna och varandra erhöllo sin mest
betydelsefulla uppfostran. Av föräldrarna erhöllo de
sitt stryk, sällan en smekning. I jämförelse med detta
system vore nutidens samvaro mellan föräldrar och
barn ett obetingat företräde, ifall de förra kunde
försaka att därunder ideligen upplysa, råda, rätta,
inverka på varje tanke och varje uttryck. Alla de
andliga och lekamliga skyddsåtgärderna göra nu barnet
medelbart egoistiskt — emedan allt kretsar omkring
detsamma — och därtill grundligt uttråkat.

Några enkla vanor — i fråga om skick och
ordning, föda och sömn, luft och vatten, klädedräkt och
kroppsrörelse — böra bli fasta sedlighetsbegrepp hos
barnet, som ej nog tidigt kan lära sig dyrka den
kroppsliga sundheten och skönheten såsom höga
sedliga värden och betrakta förbrytelser mot sundheten
och skönheten såsom fula handlingar. Men därutöver
borde de bli alldeles oberoende av vanor. De
nutida ängsliga omsorgerna att de skola sova och äta
på klockslag, ha viss mat till vissa mål, klädas efter
gradtalet, vaktas för var okokt vattendroppe och var
extra karamell, detta utvecklar barnen till nervösa,
retliga vanetyranner, medan den förnuftiga
härdningen gent emot livets ojämnheter, obehagligheter
och äventyr utgör ett av de yppersta villkoren för
livsglädje och sinnesstyrka. Det barn, som med
lysande ögon lyss till ett innehållsrikt samtal, har mer
gott av att få höra på än att sändas i säng, ehuru
denna tillåtelse bör vara ett undantag. Utan tvivel höra
försök att fasta, försaka och fördraga till en vis
uppfostran för livets verkligheter. Med ett ord: regeln
bör kunna brytas både när barnet har roligt och
när det har ledsamt av undantaget. Även i detta fall
är uppfostrarens eget föredöme avgörande för att
lära barnet le åt små vedervärdigheter, som däremot
slutligen kunna förmörka själva solen, om man vänjer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:09:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnets2/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free