- Project Runeberg -  Barnets århundrade II /
73

(1912) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Framtidens skola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med sitt joller, nonsens, ljuva tokeri!
Må den där förbli,
evigt ung och fri,
livets morgonrodnads poesi!


Barnet bör få hämta denna morgonrodnads poesi
först ur sagan, sedan ur den stora litteraturen. Så
mycket mer som denna annars ofta blir oläst, när den
samtida litteraturens mångfald börjar upptaga
intresset.

Att kunna se väl — i naturens, människans och
konstens världar — och att kunna läsa väl, detta är
de tvenne stora mål åt vilka hemmets som skolans
intellektuella uppfostran bör syfta. Sedan barnet kan
detta, då kan det lära sig nästan allt annat själv.[1]

*



I min drömda skola råder — sedan den ovan
angivna grunden är lagd — valfrihet i alla de ämnen
skolan upptager. Jämte engelskan erbjuder skolan
sålunda tyska och franska; naturvetenskap och

[1] För ett vidare utförande av min tankegång se min
lilla småskrift Bildning i serien Studentföreningen
Verdandis folkskrifter. I samma serie vill jag påpeka den
ypperliga skriften Folkundervisningens
anpassning till den moderna kulturen
av Ohlsson-Hörle.
Som ledning för barnens läsning vill jag anbefalla de små
skrifterna Vår tids ungdomsläsning och Vad
sagan är för barnaåldern
av Julius Humble.

Man kan nästan påstå att läslusten proportionerligt stegras
i förhållande till skolundervisningens korthet. Ett i detta
fall märkligt exempel är Stockholms
arbetarbibliotek
. De fackliga avdelningarna anlitas alltmer; på sina
vilostunder studerar arbetaren naturvetenskap, historia m. m.
Bibliotekets framgång beror dels därpå, att ingen
överklassmyndighet övervakat det för arbetare »lämpliga» bokvalet,
utan att arbetarna styrt sitt bibliotek själva, dels därpå
att de andliga kraven hos arbetaren sällan hunnit bliva mättade
före hungern.

En ung flicka ur den arbetande klassen, som icke erhållit
vanlig skolbildning, skrev nyligen: Vad ha de icke förlorat,
dessa, som i unga år fått trumfa i sig allt möjligt till
husbehov: hela den gyllene, växtliga ungdomstiden, då man
fritt fått forska över tillvaron; då man fritt fått välja! Man
har ej behövt avstänga sig därifrån, genom plikten att plugga
glosor; man har deltagit, lidit, älskat, organiskt vuxit som en
fri människa; man är okunnig i mycket, men man är icke
en förkrympt student, som behärskar språkens form men ej
deras rikedom av litteratur; icke en, som, för form på alla
områden, måst giva till spillo sin bästa utvecklingstid,
ungdomen!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:09:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnets2/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free