- Project Runeberg -  Barnets århundrade II /
94

(1912) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Religionsundervisningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

författaren, att bevara det religiösa sinnelaget, ehuru man
förlorar de föråldrade religiösa begreppen.[1]

Denna punkt är den avgörande i hela denna
fråga. Det är även min djupaste visshet, att
människan utan religiositet i sinnelaget icke kan fullfölja
ideala syften; ej se högre än till egna intressen, ej
med offervillighet förverkliga stora mål. Den religiösa
hänförelsen vidgar vår själ och förbinder oss till det
handlande, vi anse som det ideala. Men emedan
kristendomen numera sammantränger själen och icke
längre kan förbinda alla moment av vårt handlande
— därför ha allt fler allvarliga människor just på
religiösa grunder lämnat den.

Varför dessa då icke böra giva sina barn den
vanliga kristendomsundervisningen, har bland andra
Tolstoy uttalat med sin stora, ensidiga styrka.

»Vi äro så vana,» säger han, »vid den religiösa
lögnen, att vi icke lägga märke till vilken enfald, vilken
förfärande grymhet, som uppfylla kyrkans lära. Vi
märka dem icke, men barnen känna dem och deras
själ vanställes obotligt genom denna lära. Vi behöva
blott göra fullt klart för oss, vad vi taga oss till, då
vi uppfostra våra barn med denna så kallade
religionsundervisning. Rent och oskyldigt, utan att ännu ha
bedragit eller bedragits, vänder sig barnet till oss,
som känna livet och frågar oss efter vilka grunder
människan bör leva sitt liv. Och vad svara vi?
Vanligen förekomma vi frågorna genom att meddela dem
den judiska legenden, denna klumpiga och oförnuftiga,
dumma och framförallt omoraliska historia. Vi utge
som den heliga sanningen det, som vi själva veta är
omöjligt och som för oss icke har någon mening: att
för sex tusen år sedan en besynnerlig och grym
varelse, som vi kalla Gud, tog sig för att skapa
denna värld jämte människan; att den första
människan syndade; att den elake guden för denna
synd straffade ej blott henne utan även oss alla andra


[1] Professor Charlier i avhandlingens: Kan religion
finnas utan gudomlig uppenbarelse
?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:09:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnets2/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free