Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Böckerna mot läseböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
barnets årh undrade
unga släktet till ett bevis för egna pedagogiska
teoriers riktighet och i stället vördnadsfullt hjälper det
att utvecklas enligt dess egen natur.
Förebuden till en sådan självförsakelse äro det
mest löftesrika inom den nutida rörelsen på
uppfostrans område. Pedagogikens målsmän börja här och
där följa samma metod som nutidens vetenskap. De ha
funnit det orimliga i att utgå från teorier om barnets
och uppfostrans väsen. I stället söka de samla
mångsidiga erfarenheter, såväl om barnen som om olika
uppfostringsplaners sätt att verka, och veta att först
långvariga, empiriska rön berättiga till framställandet
ens av en hypotes, så mycket mera då av en teori.
Ännu är det dock huvudsakligen skolmetoderna
och skol-barnen, som äro föremål för iakttagelser
och rön. Men den tid skall komma, då barnen
helt enkelt bliva mer mångsidigt, förstående,
personligt, jag skulle nästan vilja säga oegennyttigt,
iakttagna.
Jag vill här till diskussion och prövning
framställa en hypotes, som jag grundat på en omfattande
erfarenhet, både som åhörare och berättare av sagor.
Om jag i ett påstående, som det här ej är avsikten
att bevisa, skulle samla min erfarenhet i sagda ämne,
så blir det, att den andliga spis, som för barnet är
mest tilldragande, också är den för detsamma mest
närande. Detta här fysiologien i våra dagar påvisat
inom barnets organiska tillvaro. Uppfostringsläran
har redan börjat medvetet eller omedvetet överföra
denna sats på det andliga området, men utan att
ännu riktigt våga tro naturen om att vara så enkel,
att den så nära förbundit behovet med böjelsen.
Därmed påstås naturligtvis ej att endast det för barnet
mest fängslande, t. ex. sagor, bör utgöra hela dess
andliga kost, lika litet som fysiologen påstår att det för
barnet mest välsmakande, t. ex. socker, bör utgöra
dess enda föda.
Vad varje sagoberättare erfar som alldeles
särskilt tilldragande för barnet, är sagans episkt lugna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
