Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Böckerna mot läseböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
barnets årh undrade
barnvisor, som fröjdat släkte efter släkte av svenska
barn.
Att barn ej känna tilldragning för det
abstrakta är också en av de gamla sanningarna,
på vars riktighet sagoberättandet lämnar de bästa
bevis. Alla, om än så väl utklädda, dygder eller
egenskaper röja sig underbart snabbt för barnen som
något »ledsamt». För fabler ha barnen sällan tycke,
minst av allt dock för avhandlingar. Rävens eller
björnens uppträdande i en saga eller i en verklig
tilldragelse gör dem till barnens förtroliga vänner,
medan även den mest livliga och barnsliga avhandling
om »Björnen» eller »Räven» lämnar dem oberörda,
såvida icke någon deras personliga erfarenhet från
landet eller ett menageri kan komma boken till hjälp.
Denna sanning är så erkänd, att jag här blott
antecknar, att även sagoberättandet lämnar nya bevis
för dess hållbarhet.
Slutligen visa barn under sagoberättandet en
finkänslig sårbarhet för allt nedlåtande, allt till
barnets ståndpunkt sig sänkande, allt
gjort i framställningen. Vid meddelandet
med barn, isynnerhet hos representanterna för
utvecklingen till ett bättre, har reaktionen mot den gamla
läxläsnings- och pluggningsmetoden medfört en
konstlad naivitet, bildrikedom och livlighet, som barnen
snart finna vara enkom för deras räkning, något
ej fullt äkta. Detta sätt att t. o. m. ge barnen sin
egen inbillningskraft förslappar barnens, om det än
i början lyckas göra dem mycket roade av lektionerna.
Ty de bilder och jämförelser, lika väl som de
slutsatser, en annan tänkt ut åt dem, bli hämmande för
barnens självverksamhet och dessutom mycket fort
glömda. Det är med detta som med den
självska-pade leksaken, vars förmåga att roa är outtömlig,
medan den fullfärdiga leksaken vanligen blott ger två
fröjder: förevisandet och sedan sönderplockandet för
att utleta »mekaniken», den enda självverksamhet, den
framkallar. Undervisningen börjar i detta fall likna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
