- Project Runeberg -  Barnets århundrade II /
147

(1912) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. En återblick och överblick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en återblick. och överblick

147

storien uppfostrar endast »ifall läraren är mindre
angelägen att inprägla dagen för Karthagos förstöring
än Hannibals och Scipios seder, mindre var Marcellus
dog än varför det stred mot hans plikt att dö just
där...» Med ett ord: »Man bör mindre lära barnen
historia än att tänka över historien!»

Montaigne vill att läraren skall vidga lärjungens
själ till universalitet och sålunda motverka personlig
och patriotisk inskränkthet, fanatism och grymhet.
Hela naturen och hela världen böra vara de böcker,
han lär lärjungen läsa. Och först sedan denne sålunda
fått en insikt i mångfalden, bör han börja studera den
särskilda vetenskap, han ämnar göra till sin egen.
Sålunda, säger Montaigne, blir barnet genom egna
andliga mödor kraftigt till själen, liksom det genom
egna kroppsliga mödor blir muskelstarkt. Endast
genom vanan vid egen prövning gör man barnet
noggrant och väljande i fråga om sina skäl, ihärdigt i
deras försvar men även i stånd att vika för bättre
skäl. Huvudsaken är att lära barnet se, höra och lära
av allt och alla t. o. m. av dumheten; att bli vetgirig
på sin egen tid, sin egen bygd, liksom på andra tider
och andra land. Först sedan man sålunda lärt barnet
vad som gör det visare och bättre, böra de egentliga
kunskaperna meddelas. Emedan barnets omdöme
då redan är utvecklat, komma dessa att inhämtas
snabbt. Ibland bör man ge barnet en bok, som det
självt skall arbeta sig in i; ibland bör läraren ge
det endast märgen och substansen, väl tillredd.
Framför allt är det levnadsvisheten — filosofien — »som,
om den fattas rätt, är det gladaste, det muntraste av
allt» — av vilken ungdomen skall vinna den själens
hälsa, som gör kroppen sund. »Vishetens kännetecken
är en ständig glädje och denna skapar en ständig
sinnesfrid. Den verkliga visheten är ej avskräckande
utan vacker, hänförande och modig; den äkta dygden
bevisar sig som sådan genom att dess utövning är
lätt, nyttig och nöjsam. Man måste från spädaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:09:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnets2/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free