Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. En återblick och överblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en återblick. och överblick
175
på Riigen, bar han i blodet kärleken till jorden och
allt med denna sammanhängande arbete. Men hans
begåvning drev honom till studierna. Liksom andra
originella och formhatande naturer hade Lietz en svår
skoltid. Då han slutat sina högre studier beslöt han
ägna sig åt skolans omdaning. När han återkom till
Tyskland, efter ett år vid Abbotsholme (som bestod
sedan 1887), grundade Lietz 1898 i Ilsenburg, vid
foten av Harz, sin första skola, där nu gossar från 8—
12 år intagas. Nästa skola, för åldern 12—16, förlades
till Haubinda, ett lantgods i Thiiringen. Den sista,
för de högsta åldersklasserna avsedda, skolan är på
slottet Bieberstein (i biskopsdömet Fulda). I
Ilsenburg äro — jämte studierna — leken och naturlivet
förhärskande; i Haubinda lantbruk och handaslöjd samt
idrott av flera slag; i Bieberstein upptaga de högre
studierna den mesta tiden utan att dock kroppsarbete
och idrott försummas.
Grundplanen är densamma för alla skolorna:
studier på förmiddagen; kroppsarbete, idrott och lekar
på eftermiddagen; fortsatt studium före aftonmåltiden
och sällskapsliv efter denna. Men varje skolas
dagordning är lämpad efter lärjungarnas ålder och av
denna betingade, andliga och kroppsliga behov.*
* Självstyre genom »parlamentarism» finnes vid Lietz’
skolor som vid Abbotsholme. Denna idé är dock ej ny. En
mycket utsträckt självstyrelse försöktes nämligen vid v.
Fellen-bergs berömda skola i Hofwyl (nära Bern). Man lyckades
där förena lärjungarnas frihet med en sådan självkontroll, att
man uppehöll skolans ordning utan straff, utan pris, utan
offentliga examina, ja, nästan utan lärarauktoritet mellan
lektionerna. Det tillgick sålunda, att de hundra gossarna
indelades i sex kretsar, som vardera valde sin styresman, vilken
tillsammans med en jury vid veckomötena dömde över de
förseelser, som ägt rum inom kretsen.
Det gäller om denna som om liknande djärva metoder
att framgången beror på den ärlighetens och rättvisans anda,
som föreståndaren förmår ingjuta. Vid Hofwyl upphörde
metodens framgång med v. Fellenbergs personliga inflytande.
Men detta hindrar ej att själva tanken är riktig, medan den
nuvarande småaktiga skoldisciplinen intill aderton, nitton år
illa bereder ungdomen för bruket av den då plötsligt
erhållna friheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
