- Project Runeberg -  Barnets århundrade II /
192

(1912) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Efterskrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I den absoluta förkastelsedom över Barnets
århundrade
, som Vitalis Norström framförde,[1]
hånade han de i boken betonade rashygieniska
synpunkterna. Nu torde knappt ens denne — den mot
andras åsikter mest oförstående och ofördragsamme —
filosof komma fram med ett sådant hån.

Ty nu finnes t. o. m. i Sverge sedan några år
ett vetenskapligt sällskap för rashygien. Och ett annat
nybildat sällskap — För modersskydd och
sexuell reform
— har även rashygienen i sikte.

Nu har t. o. m. Uppsala medicinska fakultet —
ehuru med små, varsamma steg — närmat sig vissa
av de önskemål, dem rashygienen i alla kulturland
uppställer. Nu torde man snart ej behöva framhålla
samhällets rätt till kraftiga ingrepp i och för
människoämnenas höjande. Ty dessa tankar — som nu även
i Sverge behandlas i populära föredrag och skrifter
— intränga på alla vägar i samtidens medvetande.
Och om än olika meningar råda om medlen, målet
står redan klart för varje tänkande människa.

När jag någonstädes i rashygienens intresse
påpekade att de kvinnor, som ej behövde skriva eller
måla för att förtjäna sitt uppehälle, kunde bruka sin
tid bättre genom uppdragandet av »stamträd» än
genom frambringandet av obehövlig litteratur och konst,
ansågs detta vara ett underskattande av kvinnans
»skaparkraft». Nu förstår man att ett stamträd av
vetenskapligt värde kräver såväl spårsinne vid
forskningen som skarpsinne vid slutsatserna och således
innebär en betydlig insats av intellektuell kraft. Och
i nästa släktled torde de kvinnliga genealogerna bli
många, till stort gagn för utrönande av ärftlighetens
lagar, dessa lagar om vilka ännu så föga kunnat
fastställas och annat endast endels bevisas.[2]



[1] I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, sensommaren
1901.
[2] Till det, som ännu ej är utforskat, är betydelsen för
avkomman av ömsesidig kärlek mellan föräldrarna. När jag
— redan i Barnets århundrade — betonade denna kärlekens betydelse, förkastades tanken av Vitalis Norström.
Den har även av andra blivit motsagd, bland annat just ur
rashygieniska synpunkter. Dess mer har det glatt mig att den
engelske läkarn och rashygienikern C. W. Saleeby — vars
bok Föräldraskap och raskultur utkommit på
svenska — nu nyligen offentligt förklarat: att min syn på
kärleken och äktenskapet ej endast är hans egen men
troligen framtidens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:09:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnets2/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free