Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Efterskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efterskrift
199
många oförsynta, själviska ungdomar, vår tid
onekligen företer.
Vår tid har varit en flyttningsdag ur en
åskådning om uppfostran in i en annan. Och om man än
vet att flyttningsdagens kaos småningom ordnar sig,
blir det därför ej mindre obehagligt så länge det
pågår.
Den åskådning, man flyttat ur, är den om barnet
som en mjuk lera, av vilken uppfostraren — genom
tukt — skulle kunna knåda vilken figur, han ville.
Den åskådning, man flyttat in i, är den, att barnet
är en växt, som behöver en trädgårdsmästare vilken
ger växten de bästa utvecklingsmöjligheter enligt dess
säregna art. Men dessa möjligheter äro ej
tillgodosedda om trädgårdsmästaren t. ex. försummar att i
rätt tid beskära och binda upp trädet!
Och just denna glömska betecknar de nya
uppfostrarna. De ha sökt låta bli att m o t-arbeta barnets
natur, men de ha försummat att arbeta med den.
De ha sökt utveckla barnets individualitet men
förblandat denna med själviskhet och självsvåld. De ha
velat »uppfostra i frihet», men de ha endast givit
friheten utan uppfostran. Ty en frihet utan ansvar,
utan plikter, utan stränga följder av frihetens
missbruk, uppfostrar icke. De ha varit vakna för barnets
rätt, men de ha glömt att lära det vörda andras, först
och främst föräldrarnas. De ha sökt fylla alla fordom
mot barnen försummade plikter. Men de ha därunder
försummat — plikterna mot sig själva!
Det är sannerligen ingen under om dessa
föräldrar bli martyrer för de nya idéerna. Ingen under
att deras barn lika hänsynslöst följa sin vilja och taga
sin rätt på föräldrarnas bekostnad som forna tiders
föräldrar genomdrevo sin vilja och sin rätt på
barnens! Ingen under att föräldrarna ej ens finna sina
barn lyckligare än äldre tiders strängare uppfostrade.
Ty under tryck kan den unga människan ännu känna
sig innerst fri och glad. Men den obehärskade,
hejdlöst fordrande, brutalt egoistiska, otåliga och nyck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
