Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Översikt av litteratur i barnpsykologi, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Våra klassiska författares bästa dikter böra alla finnas
redan på barnens bokhylla. Och de skola i full frihet få
suga musten ur dem. Om det än om vissa av dessa
böcker gäller vad Tegnér säger om sin Homer: ”ej halvt
förstådd men älskad desto mer”, så hindrar detta ej
att ofta livsavgörande intryck sålunda erhållas. Ett
normalt barn kan mycket tidigare än man nu tror
tillgodogöra sig verklig litteratur, ifall dess uppfostrare äro kloka
nog att förse det med sådan, i stället för att hålla det
tillbaka enligt en graderad skala för vad olika åldrar böra
matas med — av barnboksvälling i stället för fast föda!
En liten, i detta fall mycket belysande skrift av Gurli
Linder Våra barns nöjesläsning (A. Bonnier’s
Populärvetenskapliga avhandlingar n:o 24) vill jag i detta
sammanhang livligt anbefalla. Så ock en liten skrift av den
i hela Norden kände folkbiblioteksmannen A. S.
Steenberg, Skolen og Bögerne (Gyldendalske Forlag 1905),
med en lista över artiklar och böcker i ämnet. Slutligen
må framhållas att intet är värdefullare för läshungriga
barn än att själva få ”rota i” böckerna, ett behov, som
nu börjat tillgodoses t. ex. genom det i Stockholm (65
Drottninggatan) öppnade Barnbiblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
